Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde. Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton Barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi.

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta!Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta! Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

För att ta reda på hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning är dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfråga är: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat på tre frågeställningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehålla i sådant fall? - Hur ser du på papperstidningens framtid? För att få svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jämnt fördelat över män och kvinnor i åldrarna 19 till 63. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys där jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på lekens betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera språkutvecklingen genom leken. Arbetet utgår ifrån fenomenologiska teorier där fokus ligger på människans livsvärld, upplevelser och tankar. Som metod användes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns språkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har någon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssätt att stimulera barns språkutveckling. Vi anser att lek är ??ett levande språk?? och det är betydelsefullt att barn får leka..

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.